annifia

Jag har varit ute och gått en lång promenad, jag tycker om hösten. Trots att det känns lite sorgesamt så är det vackert. Livet är ju så, sorgesamt och glädjefullt. Mamma brukar säga att glädjen och sorgen går hand i hand och visst är det så. Det gäller att spara på fina minnen men att inte glömma att vara i det som sker så det inte bara blir minnen utan upplevelser med närvaro. Idag eller kanske är det i morgon är det kanelbullens dag, våra kära grannar har bjudit in oss på fika med nybakta kanelbullar lite senare i eftermiddag. Härligt med sådana grannar, det blir genast lite guldkant på tillvaron. Jag ska sätta ned och förbereda mig inför styrgruppsmötet i morgon, det ska bli roligt att berätta om allt som hänt sedan sist vi sågs. Jag tror det blir ett inspirerande möte.